En liten rapport från en specialpedagogisk miljö…
Kort beskrivning
Att kort beskriva elevgruppen inom gymnasiesärskolan är inte lätt. Karaktären på eleverna och deras behov av stöd och hjälp är mycket skiftande. Ungdomarna har någon gång under sin uppväxt blivit utredda och fått diagnosen utvecklingsstörning. Graden av deras funktionshinder delas in i lindrig- måttlig- eller grav utvecklingsstörning. Förutom denna diagnos har flertalet av ungdomarna tilläggshandikapp av olika slag t ex. autism. Jag har även undervisat andra elever på vår enhet med andra typer av diagnoser såsom aspergerssyndrom eller adhd. Dessa olika funktionshinder kan göra att ungdomarna inte alltid förstår sin omvärld så som vi andra har förmåga till. För många av dessa elever, på olika begåvningsnivåer, är bilden ett mycket mer direkt och okomplicerat kommunikationsmedel än språket!
Vi kan alla ha mer eller mindre svårt att organisera/strukturera vår tillvaro men de som har det extra svårt kan många gånger få en stor hjälp att gå via bilder. Bilder är klara och tydliga och i kommunikationssammanhang ytterst konkreta. Pictogram är ett av de bildkommunikations system som finns att använda. Här finns alltifrån mycket enkla föremål och grundläggande aktiviteter i enkel ren symbolform till ganska avancerade bilder, ett system med tusentals bilder. Människor på olika begåvningsnivå kan hitta för dem lämpliga bilder. Så kan bl.a. en normalbegåvad elev med diagnosen adhd få hjälp till en klart lugnare och mer greppbar vardag. Hos Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM finns tjänsten Picto online. I den databasen finns cirka 1700 pictogrambilder som även används av invandrare och myndigheter, på fängelser och sjukhus. Att man inte använder sig av foton istället är för att bilderna skall vara så generella som möjligt. Man skall tankemässigt själv fylla i. Ett foto av ett hus blir för specifikt, det är ju Någons hus.
Med hjälp av dessa bilder lägger man upp dagsaktiviteterna i ett bildschema och även hela veckans struktur kan ju schemaläggas på detta sätt. Bilderna kan man också använda i direkt kommunikation, hålla upp den bild som symboliserar den aktivitet som man skall övergå till. På så sätt kan våra elever ha full kontroll på sin skoldag och tillvaro. De tränar också sin språkutveckling, vi går via bilden över till det talade och skrivna språket. Bilderna kan de även använda för att visa vad de önskar göra. Det är inte den uppsatta ordningen som blir det viktigaste, utan en elev kan t ex ändra på bilders turordning eller hämta andra bilder för att visa hur de önskar utforma sin dag. - Konkret så det dånar, att bild är språk. Om vi helt plötsligt måste ändra schemat pga. någons sjukdom så kan kaos utbryta för någon elev om vi bara säger det med ord, men visar vi ett ändrat bildschema så kan det vara helt ok. Att bilder är språk och att bild är en baskunskap, är utifrån mina erfarenheter en fullkomlig självklarhet!
Ett annat fenomenalt hjälpmedel i kommunikationen är att använda sig av en tidsstock. Det är en ”tidsåskådlighetsapparat”. Tid är en abstrakt konstruktion som inte alla människor förstår sig på. Tidsstocken är försedd med röda små lampor som släcks allteftersom och när sista lampan slocknat är den aktuella tidsrymden avslutad. På så sätt är en utmätt tid förtydligad och eleven äger sitt arbetsutrymme. En oerhörd skillnad mot om en personal håller på och tjatar om att nu skall du sluta, det kan många med autism inte förstå och därmed kan det lätt upplevas som en kränkning och leda till en onödig konfliktsituation. Det gäller att hitta metoder som åskådliggör istället för att bara prata! Orden är i det här sammanhanget inte konkreta och gör det inte begripligt.
. Detta är en tidsstock
Ett abstrakt begrepp blir konkret i en tredimensionell form…
Sociala bilder
Vi som har förhållandevis normala hjärnfunktioner kan lägga ihop orsak och verkan och få ihop vår tillvaro till något ganska så begripligt men det är något som människor med neuropsykiatriska funktionshinder och utvecklingsstörning många gånger inte har förmåga till. I begreppet att strukturera kan man ju också säga att det ingår att få ordning på andra människors beteende, att få hjälp med att förstå kommunikation och sociala processer. Det är något som kan vara fullständigt obegripligt om man t.ex. har autism. Med hjälp av bildkommunikation kan de få hjälp till att ha kontroll på sin vardag, att förlopp och händelser blir tydliga. Att deras känsla av ett obegripligt kaos försvinner. Men man kan också med framgång använda sig av egenhändigt tecknade serier eller uppritade ansiktsuttryck för att förklara sociala skeenden som annars också kan vara obegripliga. Det är lätt att hamna i socialt knepiga situationer när man inte har förståelse för det som för andra är självklart socialt samspel. Då uppstår lätt sådant som vi kallar problemskapande beteende. Det som för oss faller sig naturligt, att ”prata förstånd med” är oftast helt verkningslöst. Men genom att samtala och samtidigt teckna figurer och visa hur människor reagerar eller ser ut, kan man ge redskap för att förstå tidigare oförståeliga situationer. Sådana situationer som ofta lett till en konflikt eller frustration av något slag.
Exemplet ovan är uppritat för att hjälpa till att ge en strategi i den konfliktsituation som brukat uppstå kring vem som skall stå i mål på rasten. Bilden hjälper till att förklara det som sker och bilden blir ett redskap för att känna igen sig och därmed kunna hantera det som tidigare varit lösryckta delar i en obegriplig räcka av händelser. Att man genom bilderna kan få ett mönster att vägledas av, och som i en förlängning kanske kan göra det möjligt att kanske koppla ihop orsak-verkan. Det brukar kallas för att använda sig av sociala bild-berättelser. Efter att ha läst Tomas kapitel: Gör mig till bild - att arbeta med bilder för att bearbeta, fick jag ytterligare en dimension av dessa sociala bilder. Att det nog precis är vad våra ungdomar skulle kunna säga sig bli då dessa bildberättelser går fram. De blir till den uppritade bilden och en lösning på problemsituationen finns!
Elisabeth Bramskog
De olika bildexemplen har jag hämtat från google
